När vår snart två-åriga katt Aska inte lever rövare hittar man henne allt som oftast så här…
… fullständigt utslagen på sängen. Och hon stirrar på en tills man ger upp och kelar med henne. Vårt lilla (stora…) charmtroll!
Fröken Crazy Eyes. 14 april, 2011
Kalas! 12 april, 2011
I lördags fyllde vår älskade Amadeus 13 år. Han fick rosor i present och ett partaj på kvällen. Men bäst var nog den vispade grädden till "Amadeusbakelserna". 
Redo för gästerna!
Vi tror på mango. 18 mars, 2011
Den här nyheten kom Jonatan hem med härom dagen. Jag tippar på att den är ruskigt god och både jag och Aska gillar förpackningen. Notera huggtanden! He he.
Kungstrappan. 26 februari, 2011
Vår stora (till åldern, inte till storleken längre – den ”lilla” katten har vuxit förbi) katt Amadeus fick en ny säng av oss för ett par veckor sen. Den gamla var för hög och dessutom fick hans matte och husse ont i ryggarna av den. Men den köptes ju helt och hållet med honom i åtanke… 
Nä, men allvarligt så var det väl nödvändigt för alla. Amadeus har svårt att hoppa eftersom hans muskler har försvagats (på grund av kortison som han måste ha mot sin klåda…) och jag har väl inte sovit en hel natt på säg… ja, jag minns inte ens! Lite win-win för alla utom ekonomin.
Alla trivs vi i nya sängen som är betydligt lägre än den förra. Men vi blev ändå tvungna att komplettera med en liten husdjurstrappa, för sängen blev ändå lite för hög när vi hade köpt till möbeln. Vi byggde ihop den på en gång när vi kom hem i dag, ställde den bredvid sängen och Amadeus var inte sen att inspektera – och trippa uppför den! Kungstrappa – godkänd.
Italienskt, asiatiskt och operation. 26 april, 2010
Oh my… På lördag firar jag och Jonatan sex år tillsammans, och det ska bland annat firas med en middag på väl vald restaurang. Och att välja place är inte det lättaste! Italienskt eller asiatiskt står högst upp på min lista… Men alltså, jag surfar runt och läser menyer och hungrar ju halvt ihjäl här i soffan, ingenting av det (lilla) jag har hemma duger just nu. :p Men en kopp te och ett par knäckemackor får faktiskt göra det, det är ju ändå måndag. Måndag innan lön dessutom!
Instängd i sovrummet befinner sig förresten vår lilla Aska – nykastrerad. Vi lämnade henne på kliniken tidigt i morse och hämtade hem en trött liten skrutt senare på eftermiddagen. Hon fick ligga kvar i buren drygt en timme och nu har hon både hoppat upp på sängen, tvättat rumpan och svansen (luktar ju lite kiss och kladd, och sånt går ju inte för sig), hoppat ner från sängen för att kissa i sin nya lilla låda (som vi köpte eftersom katterna ska hållas åtskilda tills hon har piggnat till) och hoppat upp på sängen igen. Och GOSAT! Det här är inte en dam som är sur över att vi tog henne till veterinären – att gosa och spinna är ju alldeles för mysigt. Hittills är hon samma glada goseskrutt som alltid. Om än lite tröttare. Hi hi.
Tradition. 7 april, 2010
På fredag fyller vår älskade gulletuss Amadeus 12 år, och det ska givetvis firas med ett kalas! Jag tyckte att han sa något om smörgåstårta och blueberry cheesecake och hans vilja är vår lag.
Förra året bjöd vi vänner på fest och tårta, men i år blir det med familjerna. Mina föräldrar, min lillebror, svärfar och svärfars särbo. Jag bakade faktiskt en smörgåstårta förra året som jag bjöd min pappa på ett par dagar innan Amadeus 11-årsdag – och när jag säger bakade så menar jag verkligen det. Jag gjorde den helt from scratch. Tyvärr blev den stabbig och kompakt, så i år blir det köpebröd, men resten fixar jag själv. Och så en blueberry cheesecake ur receptboken ”A Piece of Cake” av Leila Lindholm. Och ett par öl väntar pappa och svärföräldrarna om så önskas, mamma och bror får nöja sig med påskmust, ehe. (Pappa, nu måste mamma köra!)
2009 års smörgåstårta - helt hembakad. Fin och god, men med lite väl kompakt bröd...
Gilla läget. 22 mars, 2010
För en stund sen kippade Jonatan efter andan och gjorde mig uppmärksam på att vi hade glömt bort en sak. Eller en katt, rättare sagt. Två timmar tidigare hade vi stängt in Aska i sovrummet för att kunna ge Amadeus sin antibiotika i fred, men glömt öppna dörren när vi var klara. I köket hade vi hängt, lagade middag och pratade. När vi väl öppnade sovrumsdörren låg Aska på sängen, som om hon helt enkelt hade accepterat läget… Lilla skruttan, om det blir en nästa gång får du faktiskt krafsa lite på dörren och pipa. Inte kan man väl vara instängd i sovrummet i två timmar?!
Veterinärbesök. 20 mars, 2010
Svärfar var snäll och kom och hämtade mig och Amadeus i går, veterinären nästa. Jag hade varit så nervös för allting, bland annat att få in kissen i buren. Det var inga problem, stackarn var så matt och hade uppenbart ont (någonstans) att han inte protesterade. Gick till och med in med huvudet först, och det händer inte ofta.
Väl på kliniken fick vi träffa samma veterinär som han har haft sen hösten -08 då han kom in med en inflammerad analsäck. Hon är världens bästa och så snäll och lugn. När jag beskrev hans beteende och symtom tyckte hon att det lät som en analsäcksinflammation nu också, men hon kände över resten av hans kropp först (allt såg bra ut och han var inte uttorkad). När hon lyfte på svansen såg hon direkt att han var rejält svullen, men kunde inte känna ordentligt eftersom det gjorde alldeles för ont på honom… Jag började gråta när hon pratade om att det skulle kunna vara en analsäck som spökar, eller kanske ett bråck på tarmen. I många fall är jag den som är rationell och lugnet själv(!), men i såna här situationer freakar jag ur. Men jag vet att jag måste försöka hålla mig lugn och sansad – för hans skull. Amadeus blev hursomhelst hämtad av en sköterska för att få lugnande så att de skulle kunna känna och undersöka ordentligt utan att han skulle behöva ha så ont. Det var en nervös matte som satt i väntrummet och bläddrade i en tråkig tidning drygt en timme.
När veterinären kom och hämtade mig berättade hon att jo, det var en analsäck som var rejält inflammerad och varfylld. De hade fått skära ett litet snitt i den för att lätta på trycket och hade även spolat rent den, så nu skulle han inte alls ha lika ont längre. Vi åkte hem med flytande smärtstillande och recept på antibiotika i väskan. Amadeus fick ligga kvar i buren (eller ja, han satt mest och såg förvirrad ut) tills jag inte trodde att han skulle falla omkull om han fick gå ut. Väl ute på benen tog det inte lång tid innan man verkligen märkte på honom att han inte hade lika ont, och det var en supermysig och social katt som gick omkring och snackade i går kväll. Och låg i soffan mellan oss och hade det så skönt… ♥
I morse väckte han oss klockan åtta, ha ha. ”Hörrni, gå upp. Det är en ny strålande dag, inte kan ni ligga och sova NU?!” Så det var bara att lyda
Förutom Amadeus hälsotillstånd var jag också nervös över huruvida jag skulle kunna betala för veterinärbesöket… Man har ju aldrig den blekaste aning om vad det skulle kunna sluta på för summa, och när man måste betala där och då och tyvärr inte har en buffert på minst 10 000 känns det i magen. Jag letade bokstavligt talat igenom hela lägenheten och varenda ficka efter pengar. Hade till slut 1371 spänn, men tidigare besök har gått på både mer och mindre. Som tur var hade svärfar sagt att han kunde skjuta till om det behövdes, men kalaset landade på 950 kronor, så jag klarade det. Jag och Jonatan har alltid sagt att det inte spelar någon roll vad det kostar, måste man skuldsätta sig för resten av livet så må så vara. Jag tänker aldrig känna ånger över att lägga pengar på vård av våra katter, men det är just det där med att inte kunna få en räkning som är det jobbiga.
Nu ska jag gå och kolla om skrutten fortfarande ligger och vilar i kastrullskåpet (ha ha). Om jag vore en pyssling skulle jag krypa in till honom och gosa in mig i hans päls.
Vård av sjuk kisse. 19 mars, 2010
Amadeus mår inte helt bra. Går långsamt och försiktigt, tvekar när han ska hoppa upp eller ner. Dålig aptit… Lyckades få i honom äggula och i natt drack han till slut en massa vatten. 13.15 ska han till veterinären i alla fall, men jag hatar verkligen det här.
Aska fick sova hos svärfar i natt och ska vara där under dagen, hon förstår ju inte att Amadeus inte vill busa just nu. Jag saknar henne.
Post scriptum. 16 mars, 2010
Solkatt och skuggkatt.
Amadeus har ju inte synts här (förutom hans klösmärken på mig) och det är ju hemskt orättvist. Här ägnar han sig åt ett av sina intressen – att sola. Min fina, fina lilla gubbe.
Sömnlös i Örebro. 16 mars, 2010
Aska chattar väl med polarna, I guess.
Jag gör lite samma sak som Aska. Är fastklistrad vid datorn när jag inte borde. Egentligen sysslar jag inte med något vettigt alls, men brottas med den där frustrerande känslan av att ha inspiration men vara för trött för att göra något av den. Vet knappt om den där meningen är korrekt eller inte… Borde verkligen sova nu, men…
Okej, jag gör ett försök. God natt!
När matte bäddar, busar Aska. 14 mars, 2010
"Om jag inte ser matte ser inte hon mig..."
"Tittut!"
"Dags att stöka till filten. Eller leka mask, som jag brukar säga."
"Äsch, nu är jag trött på det här, nu vill jag jaga farbror Amadeus!.. Men var är utgången?!"
Klösbrädan. 14 mars, 2010
Så här snygg och välmående var jag för ett par dagar sen, men nu har det börjat att läka. Vad som har hänt? En rädd stackars katt som inte alls ville ha hantverkare i lägenheten…
